Gotta Be You Kapitel 18

Tidigare


Melodys perspektiv


- Men hallå, det saknas något utropade Malin plötsligt.

- Vadå? Frågade Louis oförståeligt.

- Musik sjöng hon falskt och vi började genast skratta.

- Vad vill ni lyssna på då? Frågade Zayn och reste sig från soffan bredvid mig.

- En ny skiva jag köpte idag sa Malin glatt och höll upp Up all night.

- Haha visst svarade Zayn och satte skivan i stereon och lät introt från WMYB strömma ut.

Han satte sig sedan bredvid mig igen och jag lutade mig genast mot honom nöjt. Dem andra började prata igen och vi satt mest och bara lyssnade på dem. Efter några låtar kom en av mina favoriter och Zayn sjöng med i mitt öra. Cause I can love you more than this. Jag log mot honom och slöt ögon lite. Nu var jag lycklig. Att få vara runt dem jag brydde mig om gjorde att jag inte behövde känna min smärta.

- Jag är så stolt över dig! Viskade jag till honom.





Melodys perspektiv

 

 

Efter den underbara kvällen insåg jag att det var sista gången jag skulle kunna göra något sånt här men jag lät bli att tänka på det. Jag hade inte så mycket ork kvar i heller utan jag låg mest hemma i min säng med Zayn och Miranda som sällskap. Då och då kom även resten av killarna och Malin över vilket var roligt. Jag hade bestämt mig för att dö hemma, att dö på ett sjukhus var det sista jag ville och till slut hade mamma och pappa gått med på det och Dr. Harryson kom hem till mig nästan dagligen och dem hade till och med fixat med dropp till mig.

 

Zayn hade inte lämnat min sida och det kändes tryggt att ha honom här. Men samtidigt jobbigt. Men jag hade inte velat något annat. Jag visste att min tid sakta rann ut. Det visste vi båda två. Samtidigt som allt kändes alldeles tomt inom mig var där en glödande eld. Det var min kärlek till Zayn. Vem visste att jag skulle få träffa den rätta? Jag undrade om han kände samma sak för mig och när jag lyfte min blick mot hans såg jag det i hans ögon. Det var den brinnande känslan inom mig som fanns där i hans bruna vackra ögon. När jag väll kollat in i dem var dem omöjliga att släppa. Jag ville inte lämna honom, jag var inte redo. Jag hade fått tid att acceptera mitt öde men sen kom han in i mitt liv, ängeln som hade gjort mina sista månader levande. Jag riktigt kände hur mycket jag älskade honom och jag skulle aldrig kunna vissa honom hur mycket.

-          Snälla säg något viskade han med hackig röst.

-          Jag älskar dig andades jag fram och en tår rann ner över hans kind. Med en tung ansträngning lyfte jag handen och torkade bort den. Gråt inte viskade jag.

-          Jag älskar dig fick han fram. Hur ska jag klara mig utan dig.

-          Du kommer klara dig fint, du har dina vänner och snart kommer ni vara välkända över hela världen sa jag och försökte le. Och dessutom kommer du hitta en annan tjej som kommer göra dig så lycklig.

-          Jag kommer aldrig glömma dig i alla fall viskade han.

-          Det vet jag, men du måste gå vidare.

 

 

Det började bli ansträngande att bara prata nu så jag kollade in i hans ögon och det gjorde ont i mig att se smärtan som fanns där.

-          Du kommer göra någon väldigt lycklig sa jag och log lite. För du har gjort mig lycklig. Du har varit den som lyst upp mina mörkaste dagar och jag vet inte hur jag skulle ha klarat mig utan dig viskade jag fram.

-          Du är den som har lyst upp mina dagar viskade han och drog mig in i en varm kram.

-          Sjung för mig viskade jag och la mitt huvud mot hans bröst.

Han började genast sjunga på en låt som jag hade svårt att känna igen, men det gjorde inget. Bara att få höra hans röst var det bästa som kunde hände just nu. Jag log och slöt sakta ögonen medans jag hörde honom sjunga. När låten tog slut började han på en ny. Först nynnade han bara och jag kände genast igen melodin. Inte förens han kom till refrängen började han sjunga. Jag log ännu bredare och kände hur jag långsamt försvann. Det sista jag hörde var.

-          It’s gotta be you, only you.

 

 

Zayns perspektiv

 

Jag sjöng lågt den sista tonen och kollade ner på hennes ansikte. Hennes ögon var slutna och hennes mun var i ett litet leende. Jag kände det i hela mig att hon inte fanns där längre. Hennes kropp låg livlös intill mig och jag kramade om henne hårdare. Jag hörde ett konstigt ljud och tillslut insåg jag att det var jag som grät högt. Mina tårar slutade inte rinna ner och jag ville aldrig släppa henne. Hon var borta, föralltid. Jag kollade suddigt ner på hennes vackra ansikte. Inte någonsin skulle jag träffa någon som henne. Hon hade bara varit min på prov och nu var hon borta, tagen ur min värld föralltid. Jag hörde hur någon kom in i rummet och möttes utav hennes föräldrar och Miranda. Hennes mamma bara stirrade på Melody och kastade sig sedan i sin mans famn och började gråta högljutt. Miranda hade tårar i ögonen och sjönk ner på golvet och bara stirrade rakt fram. Det gjorde ont att se dem så här och jag kramade om Melody en sista gång och la henne på rygg. Innan jag lämnade sängen kramade jag om hennes hand. Den började bli kall och jag ville bara lämna det här rummet. Det var inte så här jag ville minnas henne. Jag tog en allra sista blick på henne innan jag gick bort från henne. Jag drog upp Miranda från golvet och gav henne en lång kram. Hon började genast snyfta högt och jag hade snart en blöt fläck på min tröja. När hon släppte mig torkade jag bort en tår från hennes kind.

 

 

Nu skulle jag vara tvungen att gå hem och möta killarna vilket jag inte så fram emot. Jag visste att jag bara skulle börja gråta ännu mera då men samtidigt behövde jag deras stöd. Jag gick långsamt in genom dörren och gick in i vardagsrummet där Liam och Niall satt med sina mobiler. Dem kollade genast upp när dem hörde mig komma och när dem såg min minn spärrade dem upp ögonen och sprang genast fram till. Jag började genast gråta okonrollerat och jag kände hur dem höll om mig tröstande och sa uppmuntrande ord. Snart hade resten anlänt och försökte trösta mig men jag förblev otröstlig.

-          Tänk så här att hon är fri från all smärta nu sa Liam och tittade in i mina rödsprängda ögon och jag kände att han hade rätt i det, nu slapp hon att lida.



Vet inte om det blev så bra, svårt att skriva om något sånt. Detta är inte slutet, det kommer komma ett kapitel till!

20 Kommentarer!!



Kommentarer
Postat av: Anonym

HERREGUD VAD JAG GRÄT... ahhh :( Superbra kapitel. som allt, såå sorgligt :( :( :(

2012-04-22 @ 16:08:14
Postat av: alexandra

Guud va bra du skriver!!!!

Satt med tårar hela tiden! Zayn måste kämpa vidare och inte ge upp! xx

2012-04-22 @ 16:30:15
URL: http://theonedirectionnovells.blogg.se/
Postat av: emma

så jäkla bra du skriver!

det var sorgligt och här sitter jag helt gråtfärdig!

2012-04-22 @ 17:29:33
Postat av: Melina

Herregud vad bra! Sitter och gråter!

2012-04-22 @ 17:34:18
Postat av: Anonym

Sitter och gråter. Alltså ♥♥♥♥

2012-04-22 @ 18:09:02
Postat av: julia

gud vad bra du skriver jag kunde inte sluta gråta medans jag lästeoch jag brukar inte gråta. Grymt bra!

2012-04-22 @ 18:39:01
Postat av: Emma

gråter som fan nu :( jätte bra!

2012-04-22 @ 19:30:15
Postat av: Lollo

Åhh herre guuud ! Shit vad jag börja gråta, stört ! Jag tyckte du skrev det as bra och jag vet inte vad jag ska skriva mer ! Men iaf det var as bra och jag har älskat novellen från började till slutet :) xx

2012-04-22 @ 19:42:44
Postat av: Evelina.

Detta påminner när min pojkvän dog. Jag kan inte sluta gråta!



Han dog också av cancer. :(

2012-04-22 @ 21:26:14
Postat av: Anonym

Sitter och gråter här! :'( och jag brukar aldrig gråta!!

2012-04-22 @ 22:25:28
Postat av: Hanna

Jätte bra :') <333

2012-04-23 @ 07:46:30
Postat av: Anonym

Den äger. <3

2012-04-23 @ 14:48:36
Postat av: Anonym

BRAA!

2012-04-23 @ 18:31:45
Postat av: Hajrija

Okej, nu får slänga in en snabb kommentar innan non märker att jag gråter! SKIT BRA! Seriöst jag gråter asså som fan!! ohh gud jag orkar inte mer :P

Postat av: Marina

Asså shit vad rörande.. Grät som jag vetintevad. Zayn & Melody var gjorda för varann och jag hoppas att han kommer gå vidare och leva för henne även fast det blir svårt. Man märker verkligen hur mycket de älskade varann... Du skriver sjukt bra och du borde typ skriva en bok, skulle köpa den på direkten! Tummen upp för dina noveller tjejen :)

2012-04-24 @ 09:31:17
Postat av: Sofia

sååå himmla bra :) <3

2012-04-24 @ 17:21:36
Postat av: Melina

jättebraaa <3

2012-04-24 @ 18:00:40
Postat av: Anonym

När kommer kapitel 19? xD



Jättebra ♥

2012-04-24 @ 19:59:53
Postat av: Sara

Grymt! Längtar tills nästa!

2012-04-24 @ 20:02:56
Postat av: Johanna

Åh gud vad sorligt men ändå såå himla bra! Sitter och gråter nu.. heh <3

2012-04-24 @ 22:10:40
Postat av: Madde

Du fick mej att börja storböla och jag har fortfarande inte slutat. Jag brukar inte vara såhär känslig, vad har du gjort med den här novellen? Den är iallafall fantastiskt bra. Nu ska jag försöka sluta gråta och börja läsa dom andra novellerna :) x

2012-05-01 @ 01:25:04
URL: http://www.maawo.devote.se
Postat av: L

Andra gången i mitt liv jag gråter åt en berättelse!

2012-06-01 @ 16:25:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0